Det Värsta av det Värsta - En programföklaring

Varför super Superman?

Det världsomspännande nätverket Internet är efter min flera månader lång empiriska undersökning inget annat än ett daghem. Som fritidspedagog har jag känt igen mig allför väl från första början. Kortfattat kan man dela in Internet i två grupper. En känslomässigt outvecklad grupp med en intellektuell mognadsgrad på mellan två och sex och ett halvt år. Den andra gruppen består av mycket sjuka individer som går igång på nyss nämnda intellektuella mognadsgrad.

När barnen där jag, till och med mitt avskedande, arbetade sprang runt och låtsades en massa strunt så såg jag det alltid som min uppgift att bryta förtrollningen med en skopa hälsosam sanning. Jag minns speciellt en liten äcklig snorunge som sprang runt och lallade om att han var Superman. Ett avskyvärt beteende som förskräckligt nog sanktioneras av asen till föräldar genom diverse inköpt rekvisita. Efter att jag tvingat snordvärgen att hoppa från en relativ hög stenavsatt i syfte att bevisa dennes flygförmåga var dvärgen inte längre varken super eller man och rekvisitan förlorade sin betydelse.

På Internet lever och frodas villfarelser om flygförmåga och annat barnsligt exkrement i en skrämmande skala. Den godhet jag i uppfostringssyfte verkställer behövs även i den här sandlådan. Livet är miserabelt. Du är inte unik. Det finns inga möjligheter och det går åt helvete. För att uppmärksamma dessa sanningar och få utlopp för min rastlösa pedagogsjäl har jag bestämt mig för att plocka de allra ruttnaste russinen ur den här spyan vi kallar Internet.

Russinen ska sedan få en oantastlig motivering och uppmaning till att lämna Internet och aldrig återkomma. Man kan se det som ett pris eller förolämpning men aldrig annat än en nödvändighet. Kanske smärtar det men att leva med en ihopfantiserad flygförmåga är evigheter värre.