söndag 23 december 2007

Hjälp

Jul, jul, strålande jul


Livet är ingenting jag kan rekommendera till någon. Jag har fått nog. Jag mår så illa så illa. Tävlingar och stafetter. Ingenting spelar längre någon roll. Varje konsumerad vara är ett spadtag. Det ska bli skönt. Att slippa det hela. Lögner och längtan. Ihopfantiserade avsugningar. Orgasmerna som uteblev. All källsortering som inte lönade sig. Nu är det över. Jag vill dra lögnens täcke över mitt svullna huvud.

Igår försökte jag kväva mig själv med mitt eget kön men jag var fortfarande inte tillräckligt vig. Så mycket tid. Min bittra sperma är på väg att försvinna. Dödad av regeringen och livet. Nu är allt på väg att försvinna? Vilken är den sista fitta jag kommer att drömma om? Som jag kommer att se innan jag bäddat sängen och innan jag har tappat min halverektion för sista gången? Det kan vara din.

torsdag 13 december 2007

Och nu lite reklam för Torpahemmet

En ambassadör


Det har varit en stressig vecka i sann jultidsanda. Köttskandal och avslöjandet att statsministerparet tycker om det där bak. Själv har jag spridit e-coli och på regeringsuppdrag slagit in 150-grammare till bajskorvar som ska delas ut till hemlösa dagarna innan jul. I min iver att göra bra ifrån mig på mitt fördelningspolitiska uppdrag förbisåg jag det uteblivna korståget. Än så länge inget svar från de här idioterna. Det gör mig mycket besviken och den enda responsen har kommit från ett par ambitiösa hobbyfrälsare som i väl långa kommentarer på det här inlägget bedriver en amatörmässig personlighetsanalys och någon slags barbie-exorsism. Godtyckligt klippt ur idiot 1 och 2:s kommentarer:

"Jag bläddrat ända hit och tyckte det kunde vara värt med ett kommentar som vad jag känner när jag sett det du lagt möda på att skriva ner och få uppmärksamhet för.
Men du! Du är värd mer än så! Du kanske tror att ingen på vår jord såg dig, önskade att du fanns, men en finns: själva skaparen som du inte vill veta av men som trots detta söker dig. Han vill ha dig tillbaka."

Grattis mig.

"Sök honom. Gör du det, då finner du! Välkommen hem! Guds ambassadör!"

Jag såg för många år sedan en hemsk film på videokasset som använde ungefär samma retorik. Men den handlade om någon slags kraft och lasersvärd. Guds ambassadör var i den lite mindre infantila versionen ett halvmeter högt klorofyllfärgat russin.

"Som barn blev Magnus Flodin misshandlad av sin styvfar. Och i 14 år styrde heroinet och den organiserade brottsligheten hans liv.
Men vägen ut ur mörkret, den organiserades av Gud."

Det här är idiot 2 som berättar historien om Magnus Flodin. I massor av år inträffar allsköns elände för Magnus. Stryk, knark och hans uppfostrande far var inte hans biologiska far. Såpan fortsätter...

"När Magnus firade sin 15-årsdag blev han erbjuden sin första spruta heroin och efter den var han fast. Vid det här laget hade han dess-utom blivit en hejare på Kung Fu, och det skyddade honom visserligen från styvfaderns nävar, men samtidigt blev kampsporten och heroinet en väg in i kriminaliteten."

Kung Fu är enligt vad jag hört lite värre än heroin.

"...på kvällen tog jag fram ett sim-kort med alla telefonnummer till mina gamla kontakter och så bröt jag sönder det och ropade högt ”Jesus fräls mig från mig själv!”

Slutet gott allting gott. Om Du har problem kan Du besöka Torpahemmet i Jönköping. Magnus driver nu omkring drogfri men intellektuellt kastrerad och satsar på en karriär som ett halvmeter högt klorofyllfärgat russin.

tisdag 4 december 2007

Flottans glada

Olika grader av missbildning


Igår vandrade jag omotiverat och smärtfullt upp och ner längs esplanaden. Redan på T-centralen fick jag syn på min första sjöofficer. De män som önskar slå kvinnor och de kvinnor som önskar att de var män som kunde slå kvinnor i vår vissnande armé ser inte ut som de mest välputsade stickkontakterna i Bosse bildoktors hobbylåda; MEN flottan, har jag efter ovetenskaplig empiri konstaterat en fullständig genetisk duschbrunn. Gårdagens första hade ett triangulärt huvud, spetsig haka, platt huvudplatå och ögon som gjorde sitt mesta för att härma en hammarhaj.

Jag började se ett mönster när den andra dök upp, en trasig genuppsättning på träningsläger, det vill säga en kadett. Hudproblem var efternamnet och harmynt förnamnet eller om det var tvärtom. På grund av smittorisk höll jag mitt avstånd men stirrade på denna sorgliga oidentifierbara gegga som med statliga kronor och ören räddads ur ovan nämnda golvbrunn. Vad är det som pågår hos den svenska flottan? Har rekryteringsbasen för vår krigsmakt blivit så pass urusel att undernärda dermatologiska katastrofer som inte finner gemenskap på Dreamhack gör det i en skattefinansierad lego-bataljon.

Putin, Osama, Fogh-Rasmusen; kom hit! Vi vill se hustrumisshandlare och anala pedanter kissa ner sig och dregla ur sina missbildade mungipor. Kanske skulle vi glömma smärtan över att tillhöra en folkgrupp där majoriten aldrig upplevt någonting i närheten av verkligt. Snälla snälla. Döda oss, tortera oss, vi har glömt bort hur man gör, vad man tar sig till eller hur man blir av med den oidentifierbara plågan som inte har en lösning eller ett ursprung.

söndag 2 december 2007

Att tänka på när man tänder ljuset

Fil med en annorlunda kultur


Det är viktigt att påminna sig om julens riktiga betydelse dessa köpglada dagar. Julen handlar faktiskt om mer än bara glitter, spritlukt och presenter. Det är Tomtens och hans små nissars högtid. Då gäller det att nissarna blir riktigt julfina och har tvålat in sig ordentligt så de blir alldeles löddriga och hala. När Tomten sedan inspekterat alla det där svåra-att-komma-åt-ställena på kroppen, först då är allt frid och fröjd och först då kan vi ägna oss åt glögg, misshandel och falsk tacksamhet.