Ångkokade Centralbadstomater

En betydligt aptitligare tomat

Fy fan. En fruktansvärd dag. Solsken hela tiden medan jag spikade upp falska tipsrundor utan riktiga svar på diverse träd runt om på Djurgården. Jag hade med mig en häcksax i fall jag skulle få syn på nickedockan Carl Gustafs får. Men de kom undan och behåller därmed ullen. Nåja det kommer fler tillfällen. Efter en snabb runk på Waldemarsudde begav jag mig till fots åter till stadens centrum.

Olidligt mycket människor trängdes på esplanaderna och fantasier om kärnvapen och brandskum återkom ideligen. Efter att ha beställt en korv och samtidigt urinerat på en kiosk på Strandvägen begav jag mig till Centralbadet. Den vidriga wursten åt jag naturligtvis inte upp utan slängde köttavfallet i en barnvagn tillhörande några föräldrar med solen i ögonen. En godhjärtad handling. Då både måsar, barn och föräldrar, till en skrikande kakafoni, utbildades i självförsvar.

Centralbadet är ett äckligt tillhåll för bakterier och människor. Eftersom de serverar rusdryck tycker många företag det är en bra idé att släpa sina anställda dit för att bli fulla, kåta och röda som ångkokade tomater. Det är naturligtvis ingen bra idé alls för feta Greta och skalliga Hans kommer senare på kvällen att ta varandra på könen trots att de är gifta med andra personer. Resultat: Ångest, sjukskrivningar och minskad produktivitet.

Efter att diskret ha pissat i samtliga pooler lät jag porerna öppnas i ångbastun. Ett gäng företagssuggor diskuterade högljutt något fullständigt meningslöst arbetsrelaterat socialt drama om någon Per och någon Anna. Öronen började nästan blöda av smärta medan de tre pladdrade på högljuddare än någonsin. Till slut tröttnade jag och lyfte upp handduken så de kunde ta en ordentlig titt på min lem. Det är väldigt svårt att fokusera på ett samtal när man har en kuk att titta på. Man som kvinna. Pladdret tonades ner och utbyttes mot eeeh jo eehhh medan ögonen nervöst for mellan de själva och mitt kön. Det här uppskattade könet mer än jag själv och viss erektion infann sig och jag blev snabbt ensam. En snabb sats han jag lämna på kaklet men jag förstod att det nu var dags att lämna lokalen. Sagt och gjort.

Nu sitter jag i mitt kök och äter rå blodpudding med senap. Dags att planera morgondagen. Antagligen ska jag misshandla Runar Sörgaard och låna hans jordfräs.