tisdag 23 oktober 2007

Det stora intet

Min bödel


Vilket vakuum. Jag har fått sparken. För att jag räddade tolv dvärgar från en katastrofal bakteriologisk förgiftning. Vad ska jag göra idag? Har redan vattnat de envist levande pelargonierna med överblivet gurkspad. Har redan försökt (men misslyckats) att nå mitt ollon med tungspetsen. Har redan, har redan har redan....

Kanske är jag sjuk. Det var kanske min sista godhjärtade handling. Tycker det kliar lite i ljumsken, kan det vara råttan som skrattar sist. Om jag överlever ska jag aldrig rädda livet på någon igen. Speciellt inte tolv begåvningsrubbade småglin. De är helt enkelt inte värda det. Vad är egentligen värdet på småglin? I pengar?

Jag har för mycket tid. Ska tvätta mina lakan, de börjar bli stela av fasa och svett.

3 kommentarer:

Lisa sa...

Haha "Jag avskyr dig och resten av världen".. Som en wannabe-Schulman blogg, bara det att ingen läser det du skriver ;) Jaja, så länge du roar dig själv så!

Anonym sa...

men om du skulle prova gå omrking på stan imorrn och krama varenda människa du stöter på med förklaringen att du älskar dom? Det vore väl en utmaning för en sån som du? :)

Och då ska du låta bli att jucka mot människan ifråga också.

Anonym sa...

Wannabe Schulman?! Din imbicilla idiot!! Detta är så mycket mer än vad Schulman aldrig lyckades bli. Detta står över allt annat du kan hitta i bloggvärlden, & vi älskar varje bokstav av det. Läs inte, låt oss slippa dig & dina sorgliga kommentarer!!