torsdag 14 juni 2007

Parmesan

Dagen började lika olyckligt som vanligt men genialitet lindrar smärta. På daghemmet där jag föreläser livets jävligthet till misslyckade aborter skulle det idag serveras en bolognese eller som de outbildade horynglen kallar det, köttfärssås. Till den överkokta spagettin och den urindoftande köttsåsen skulle barnens smaklökar tränas med lite riven ost. Osten var snarare söndersmulad än riven och knappast någon parmesan. Massproducerad skitost. En ostens motsvarighet till slaktavfall. Utseendet på den rivna osten, som levereras i stora plastförpackningar, påminde om något och på en gudomlig sekund kom jag på vad det var.

I daghemmets personalrum där trötta pedagoger pratar om fitta, mens och vilken jävla hårmousse som får deras halvskalliga luggar att se minst motbjudande ut finns en kärring som ingen hårmousse i världen hjälper. Gittan eller äckliga fittan Gittan som jag tycker passar henne bäst är en horribel manifestation i kemikaliemissbruk. Varje morgon stinker hon av kosmetiska produkter som ska dölja hennes svavelos. Det är naturligtvis lika meningslöst som att piffa till någon som blivit överkörd av tåget med lite rouge. Passande nog brukar denna halvdöda kärring sitta i ett hörn och fila sina liktornar.

En briljant idé måste exekuteras snabbt. En timme innan lunch gjorde jag en avledande manöver, klev in i personalrummet och rotade igenom äckliga fittan Gittans svarta väska vars konstläder såg lika död ut som Gittan själv. Med lånade verktyg skred jag till verket och filade ner mina fötter så det blödde. Restprodukten, ett par goda deciliter fotspån blandade jag helt enkelt ut med några nypor Rivosto i en för lunchen ägnad ostskål. Grobianen som sköter maten blev alldeles till sig av min falska välgörenhet när jag bar ut skålen till långbordet där ynglen göds till feta vuxna.

Jag fick en konstig erektion under lunchen när jag såg barn och pedagogkärringar skopa på osten på den blöta pastan. Alla såg så glada ut, slafsandes denna vedervärdiga gegga. När livet smakar som bäst är det något som inte stämmer, tänkte jag förnöjt och log i mjugg.

Inga kommentarer: