Ferlin - även han en kuksugare

Bög

Lyrik är ett finare ord för verbalt rövsmör ofta producerat av baskerförsedda kuksugare. Nils Ferlin brukar betraktas som en lysande poet men det kan absolut inte stämma. Några slappa rim kanske kan skänka "författaren" en pissljumen öl på en illaluktande Södermalmskrog men ur svensk lyrikhistoria ska jag egenhändigt utplånga honom. Han har uppenbart några sinnesförvridna förespråkare som tillsammans med den judiska maffian bedrivit lobbyverksamhet för att slaska om våra sinnen för god smak. Deras plan verkar dock vandrat mot misslyckandets dal och stannat där. Café-fyllot Ferlin är endast idol för sinnessvaga individer.

Till helgen hade jag lånat hem några böcker för att godtyckligt ändra hans texter. Det saknas ett par hundra olika ord för män och kvinnors kön för att ta några exempel. Till ändamålet har jag köpt en lien modern tryckpress även kallad skrivare. Med några rakblad jag tidigare brukat till kattfällor skar jag ut det jag fann mer avskyvärt än min mage kunde hantera. Därefter klistrade jag in nya poem som kommer tvinga Svenska Akademien att ta bort hans samtliga verk från landets folktomma bokkyrkogårdar.

När jag nästan var klart med dagens värv trillade det ut ett nedkladdat papper som stuckits in vid bokens bakre pärm. Ett darwinistiskt undantag med humörsvängningar hade skrivit sina egna poem och som ett rop på hjälp (ingen vill ge) stuckit in papperet i boken.

Början låter så här: "Ibland vill jag bara dö. Men varför? Vilka är mina manodepressiva drag? Varför har jag dem?"

Fortsättningen blev om möjligt ännu sämre. Jag blev väldigt illa berörd av den fullständigt ruttna lyriken och letade efter något vasst att stoppa i ögonen. Något så svårbeskrivet avskyvärt hade jag aldrig tidigare stött på. Manodepressiva människor måste omedelbart fråntas papper och penna. Det finns betydligt mer introvärta sätt att visa sitt självhat på. Man kan till exempel stoppa up en bågfil i ändtarmen. Vad som helst är bättre än att brännmärka någorlunda oskyldiga människors ögon med sitt eget otvättade, skitiga, urindoftande byk.